KUNSKAP I DET TYSTA – OM NÅJDER, FOLKTRO OCH TORNEDALENS OSYNLIGA ARV

Vi gifte oss på bryggan med mamma, mormor och Anna Svelin som vittnen, 20 Maj 2020, Kukkolaforsen. Jag ställde mig i fönstret flera timmar innan en grå Mazda skulle svänga in på parkeringen. Jag var nervös, pirrig, och lite orolig över beslutet att låta en helt okänd man köra 100 mil för att träffa mig. Är han en galning? En massmördare? Sen kommer han. Jag går ut och kikar runt husknuten för att få en glimt. Han kliver ur, och vi tar några staplande steg mot varandra. Det jag minns bäst är...

2010 satt jag på ett flyg. Det var mörkt utanför fönstret, men långt där nere kunde jag se små, små brinnande punkter. Som små lägereldar utspridda i mörkret. Den lilla skärmen på stolsryggen framför mig visade flygets rutt och till vänster om oss låg Baghdad. Irak. Där och då insåg jag att jag var långt hemifrån. Det var inte längre den "trygga" världen jag var van med efter år som flygvärdinna. Jag var i Mellanöstern. (Här bör ju tilläggas att eldarna var från fackeltornen på oljefälten. Så...